Sammanfattning:

Ett bolag krävde skadestånd från en advokat och dennes byrå för vårdslös processföring i ett patentmål. Hovrätten fastställde att avtal förelåg mellan byrån och inte advokaten personligen. Trots att advokaten befanns ha gjort ett misstag som ledde till att inte alla grunder prövades, ansåg hovrätten inte att bolagets rättsställning hade blivit mer fördelaktig även om advokaten inte hade begått misstaget. Då bolaget inte heller hade hyst befogad tillit till patentvärderingarna, som enbart var specificerade för internt bruk, förelåg inte rätt till skadestånd på utomobligatorisk grund. (Sammanfattad av ChatGPT)

Sammanfattning:

Nora förvärvade bostadsrätten 2015. Under 2018 upptäckte hon fläckar i badrummet som besiktigades på föreningens bekostnad. Besiktningen avslöjade att badrummet inte var utfört enligt gällande branschregler och Nora rekommenderades därför av föreningens förvaltare att omedelbart totalrenovera badrummet. Efter renoveringen ersattes Nora delvis av Folksam med 40 000 kr. Det framgår inte explicit i domen varför Folksam valde att betala denna del av ersättningen, trots att skadan inte hade rapporterats i tid. Det framgår dock att Folksam vid ett senare tillfälle ansett att deras tidigare bedömning av ärendet var felaktig. Detta kan indikera att ersättningen var baserad på en initial bedömning som senare ifrågasattes. Tvisten mellan Nora och HSB Bostadsrättsföreningen Trädet i Norsborg fokuserade på om renoveringskostnaderna borde ha täckts av försäkringen och om Bostadsrättsföreningen, genom sin förvaltare, vårdslöst gett Nora felaktig information om hennes möjligheter att få kostnader täckta via bostadsrättstillägget. Nora ansåg att förvaltarens roll som föreningens representant och hans rådgivning var tillräckliga skäl för henne att lita på uppgifterna om försäkringen och nödvändigheten av omedelbar renovering och att hon inte skulle kunna få försäkringsersättning. Tingsrätten fann dock inte att det förelåg en kvalificerad tillitssituation där Nora hade grund att sätta sin tillit till förvaltarens uppgifter. Dessutom ansåg tingsrätten att det inte bevisats att Nora lidit en ren förmögenhetsskada i form av utebliven försäkringsersättning. (Sammanfattat av ChatGPT).

Sammanfattning:

[Mellandom] Borgenär ansågs ej ha visat att förvärv av viss fordran var giltigt, då fordran inte var bestämd eller hade "identitet" vid tidpunkten för överlåtelse. Domstolen hänvisar till NJA 1973 s. 635, 1973 års rättsfall nämns även i NJA 1989 s. 177, då i fråga om borgenärers sekundära valrätt vid avräkning av betalning och med hänsyn till proportionaliteten av de konsekvenser som skulle drabba gäldenären till följd av borgenärens avräkning.

Sammanfattning:

Avtal om köp av cyklar ansågs ej visat genom undertecknande av leasingavtal med kreditföretag; om bl.a. dolusmodellen som grund för avtalsbundenhet, trepartsförhållandet som uppstår genom leasingavtal, att klargörande uttryck såsom att häva ett köpeavtal inte visar att något ursprungligt avtal har ingåtts och en antydan om att köprättsligt ansvar möjligtvis skulle ha kunnat åläggas leasetagaren gentemot leverantören av cyklarna, även om något regelrätt köpeavtal inte har ingåtts

Sammanfattning:

En ansvarsförsäkringsgivares avstående i förhållande till försäkringstagaren att åberopa preskription har ansetts inte gälla till förmån för den skadelidandes rättsinnehavare, när denne enligt försäkringsavtalet har rätt att framställa sitt anspråk direkt mot försäkringsgivaren. Dessutom fråga huruvida en förlikning mellan försäkringstagaren och den skadelidandes rättsinnehavare, som ingåtts utan samtycke från försäkringsgivaren, enligt ett försäkringsvillkor medfört att försäkringsgivaren blivit fri från ansvar

Sammanfattning:

Fråga om skadeståndsskyldighet mot annan än uppdragsgivaren för den som i värderingsintyg beträffande fast egendom av oaktsamhet åsatt fastigheten ett alltför högt marknadsvärde (jfr 1987 s. 692).